Några riktigt sköna dagar på Gullbrannagården har passerat. Denna gång var det 14 ungdomsledare som mötte upp för att umgås och hämta ny kraft under ett par dagar. En ungdomsledare delar här med sig av sina tankar omkring ungdomsledarrollen.
Elin Hedblad är ungdomsledare i Tranås och en av dem som var med på förra veckans ungdomsledar-dagar. Hon menar att ungdomsledaryrket skiljer sig från plats till plats men att man ändå har så mycket gemensamt.
– Det känns skönt att få dela sina tankar med andra, menar Elin. Ibland kan det vara svårt att sätta ord på vad man egentligen känner. När vi träffas på ungdomsledardagarna och någon annan börjar berätta om sin situation, sätter de ofta orden på det som även jag känner. Ungdomsledardagarna ger bekräftelse i att man inte är ensam i sin roll, vilket är väldigt skönt.
Elin berättar vidare att hon trivs med sitt jobb och har ett väldigt bra stöd i både pastor och mentor. Trots detta så är det inte alltid enkelt.
– Ungdomsledarjobbet är speciellt, säger Elin eftertänksamt. Förmodligen lite på samma sätt som pastorsjobbet. Det kan kännas ensamt och den andliga biten kan vara väldigt tuff. Att få träffas på ungdomsledardagarna är viktigt. Där får man möjlighet att hålla sin vision vid liv, fortsätter Elin. Min roll med och till Gud blir också viktig. Man stillar sig och tänker över vad man vill, var befinner jag mig nu och vilken ledare vill jag vara.
Dagarna på Gullbrannagården handlade mycket om ungdomsledarens uppdrag. Samtal kring vilka uppgifter en ungdomsledare har ventilerades och uttrycket ”ensam är inte stark” diskuterades. Mötet med Gud i lovsång och bön blev viktigt och ett resonemang kring hur man egentligen bär sig åt för att leva ett hållbart liv fördes. Genom alla programpunkter och ämnen under dessa ungdomsledar-dagar andades en gemensam längtan och en gemensam drivkraft;
– Det stora i detta jobb är att få vara med och se när ungdomar växer med Gud, avslutar Elin med stor värme i rösten.
Text och foto: Anna Sandin, ungdomsledaransvarig på SAU